Avlidne bondeänkan Märta Olofsdotter, Ragunda 1810.

Handlanden Hans Edlund i Sundsvall hade angående räkning över borgade varor tillställt bondeänkans Märta Olofsdotter i Torsgård arvingar, sergeanten Per Norman, kyrkvärden Olof Norman, bonde Anders Gustavsson i Gisslegård, hustru Brita Olsdotter och torparen Anders Christiansson i Krokvåg, hustru Kerstin Olsdotter.

Räkningen påförde änkan en skuld av 21 Rdr 36 sk. och arvingarna hade till detta Ting utverkat stämning på Edlund angående klander av denna räkning.

Vid upprop inställde sig kyrkvärden Norman på sina egna och samtliga kärandens vägnar och för Edlund landsfiskalen L. A. Grundén, och visade upp Märta Olofsdotters räkning med åberopande att med denna räkning hade hon blivit debiterad för.

Norman hade sig bekant, att hans moder själv hade betalt sin skuld till Edlund år 1795 men något kvitto kunde inte visas.

Och eftersom Edlund inte ställt några krav angående denna fordran inom laga tid, så vida Märta Olofsdotter enligt prästbeviset hade avlidit den 8 september 1798, så undandrog sig Norman betalningsansvar av räkningens innehåll.

Landsfiskalen Grundén trodde hans huvudmans handelsbok skulle utgöra fullt bevis angående denna fordrans riktighet om den kunde fästas med ed.

Han ville ej förmoda att Norman ansåg sig värdig begagna sig själv av Edlunds dröjsmål med kravets anställande för att undgå betalningsskyldighet.

Sedan Norman förnyat sin erinran, blev saken under överläggning och resolverades att emedan det är upplyst att änkan Märta Olofsdotter avgått genom döden den 8 september 1798, men icke kunde visa att hennes arvingar blivit krävd av Edlund för hans nu påstådda fordran för november förra året.

Och eftersom sådant krav icke blivit gjord inom 10 år som Kgl. Förordningen av den 13 juni 1800 bestämmer såsom den längsta tid inom vilken fordringar emellan enskild kunna bliva gällande, prövar Häradsrätten för skäligt att frikänna Märta Olofsdotters arvingar ifrån betalningsansvar.

Men som ersättning för rättegångskostnaden ej blivit fordrad, så låter Häradsrätten i den delen därvid bero.

Ragunda tingslag den 12 april.

Ragunda tingslags häradsrätt (Z) AI:70a (1810) Bild 320 / sid 55.

Relaterat