Handlanden John A. Åslund, Östersund 1876

Likmätigt Rådhusrättens den 1 i denna månad meddelade beslut, anmärkt under § 237, uppropades till fortsatt handläggning uppskjutna målet emellan sågverksägaren A. F. Forssell i Sundsvall och handlanden John A. Åslund rörande utbekommande av åtskilliga befintliga inventarier m.m. vid Vaplans bränneri.

Käranden Forsell inställde sig genom dess ombud, som tidigare i målet, C. Selim Engvall, men svaranden personligen därvid kärandeombudet, som avstod från vittnesförhöret, ingav ett skriftligt anförande enligt följande innehåll:

”Till Östersunds Rådhusrätt. Av de framlämnade handlingarne anser jag vara styrkt: att Herr Åslund aldrig visat sig vara behörig att vid Vaplan idka någon brännvinsbränning 1873-74 års bränningsår, alldenstund tillståndsresolutionen lyder ensamt å Genberg, hvilken enligt bilagde betyg också inbetalt skatten till Landtränteriet och är densamme (skatten) uti kassaboken krediteradt kassan med motsvarande poster den 9 Januari 1874 med 3728 kronor, den 28 Mars med 4000 kronor, den 23 Maj med 1200 kronor och den 5 Juni med 4000 kronor.”

“Att de omstämda sakerna äro inköpt för de medel som influtit för försålt bränvin.”

“Att Åslund aldrig visat eller ens kunnat göra sannolikt att några af omstämde invenatrierna finnas qvar vid bränneriet, åtminstone har jag vid hos bränneriegarne gjord förfrågan ej kunnat få reda på några.”

“Att Åslund som förestått bränningen påtagligen har skyldighet att redovisa ej mindre det erhållna bränvinet o de derför influtna medlen utan jemväl de bokförde invenatrierna.”

“Då nu Åslund ej haft något annat att till sitt försvar andraga än att han oblygt nog påstår det bränningen drifvits för hans räkning, och således för egna medel inköpt de omtvistade inventarierna, hvilka uppgifter vederläggas dels af tillståndsresolutionen, dels af de till ränteriet gjorda leveranserne, hvilka alltid skett för Genbergs räkning, och dels af de afhörda vitnena samt slutligen af den omständigheten att Åslund endast efter särskild föreskrift från Genberg verkställde de mera betydande försäljningarne såsom till Bränvinsmagasinet m.fl. så anser jag honom redovisningsskyldig för de bokförda inventarierna samt det korn och malt som var qvar vid bränningens slut.”

“Och då han ej haft något för öfrigt att invända mot krafvet så yrkas bifall till stämningen.”

“Östersund den 8:de Maj 1876, A. F. Forssell gn. C. Selim Engvall.”

Även ett i Landskontoret bevis så lydande:

”För under bränvinsbränningsåret 1873-1874 tillverkadt bränvin å Faxelfven bränneri hafva af Handlanden J. Genberg följande post levererats skatt neml. 1874 den 3 Januari 3728 kr; den 12 Mars 4000 kr; den 22 Maj 1200 kr och den 5 Juni 4000 kr. Summa 12 928 kr, vilket enligt Landtränteriets specialräkning för år 1874, till bevis meddelas. Östersund i Landskontoret den 6 Maj 1876. Astolf Ström, Länsbokhållare.”

Samt ett bevis så lydande:

”På begäran af Herr Inspektor S. Engvall får härmed intyga, det jag dels af Herr J. Genberg dels genom dess ombud Herr John A. Åslund köpt bränvin af Vapstens Bränneris tillverkning under åren 1873 och 1874. Östersund d. 8 Maj 1876. P. E. Sundin (sigill).”

Svaranden, som bestridde allt avseende å kärandes skriftliga anföranden med bevis, anmärkte att Landskontorets bevis blivit levererande av svaranden, fastän reversalerna varit försedda med Genbergs namnteckning.

Och åberopade svaranden för övrigt vad han andragit tidigare i målet, och som något vidare till anteckning nu inte förekom, tillkännagavs att Rätten meddelade följande utslag den 29 maj:

Då svaranden lämnat ostridiga uppgifter, ej mindre att han förestått brännvinstillverkningen för handlanden Jonas Genbergs räkning vid Vaplans bränneri under åren 1872-1873.

Förutom inventarierna, hade han fått emottaga 1 centrifugalpump, 1 kolkvarn, 3 lampor, 1 maltkross, 1 kedja, 3 kranar samt åtskilliga målkärl, icke sedan hans befattning upphört bevisligen för dessa inventarier gjort reda och besked.

Alltså prövar Rådhusrätten lagligt ålägga svaranden att genast vid anfordran till kärande, såsom handlandens Genbergs rättsinnehavare, återställa berörda inventarier eller ersätta dess värde om något av dessa befinns förskingrade.

Däremot och då käranden icke kan anses ha bestridande bevisat mot svaranden, vare sig att det malt och korn som funnits kvar efter brännvinsbränningens slut 1874, lämnas kärandens anspråk utan avseende.

I bilagan finns alla inventarier uppräknade som uppgår till ett värde av 7233 kr och 70 öre.

Östersunds Rådhusrätt den 8 maj 1876, § 256.

Östersunds Stad Rådhusrätt och Magistrat (Z) FXII:1 (1859-1876) Bild 640.

Relaterat